Klockan är före 06 när jag börjar skriva; nu och här. Det är svart utanför våra stora fönster och jag släcker ner härinne för att inte väcka dagen för fort.
Jag skulle kunna slå på tv eller radio, möta Corona och morgonens jäkt. Snabbt vara inne i hetsen. Men varför så bråttom?
Jag funderar, medan dagen gryr, hunden snusar i sin korg och degen jäser.
Vad är bråttom? Vad är viktigt?
Kan jag få till en dag där jag lägger min energi på det som är viktigt och avstår från det som jag intuitivt tror att det är bråttom med?
Eller kommer urtidsmänniskan i mig att ta över; den som lärt sig att ”bråttom” är förutsättningen för överlevnad.
Jag slås ofta, ofta av hur mycket ”urtid” det finns i oss människor. Och hur galet det egentligen är både för våra kroppar och själar att försöka leva som att den insikten inte finns, nu år 2020.
Vad är det som gör att vi springer som att vi har lejonet i haserna när förråden (allt ifrån kylskåp till plånbok) inte är tomma och när vi inte lever från dag till dag längre?
Idag ska jag baka surdegsbröd. Men än är det inte bråttom, degen behöver vila några timmar till innan jag sätter igång.
Jag lägger på några trän till i braskaminen. Det är viktigt med lagom värme härinne när bröden ska jäsa under förmiddagen.
För övrigt tänker jag inte göra ett smack den närmaste timmen…., tror jag. Fast hunden måste väl gå ut, korna vill ha halmat, blommorna borde vattnas, pelargonerna klippas ner, tvättmaskinen borde startas, jag borde tvätta mig och klä på mig.
Det är precis som att något inom mig ropar att ”det är bråttom nu”.
Men är det verkligen bråttom?
FARMOR NORD 
Tänkvärt.
Jag blev tvingad att försöka ta det lugnare, men än idag så får jag ”tala med mig själv” om att inte stressa igenom saker.
Det är MYCKET bättre nu – men jag lägger fortfarande märke till det där beteendet, som verkar sitta i ryggmärgen.
Jag jobbar vidare med att tänka/göra om.
GillaGillad av 1 person
Ja, visst har vi ett märkligt stenåldersbeteende. Verkar sitta galet djupt. Varför är det så viktigt att bli klar? Jo, jag kan förstå det. Men ändå inte begripa….
Nu ska jag gå ner i ateljén och klippa ner pelargonerna. Utan brådska. Å andra sidan ska jag vara på massage kl 13 och har surdegsbröd i ugnen…. och alla sticklingar jag ska ta…. nog har de lite bråttom att få komma ner i jorden. Phu…..
Tänker efter ordentligt nu!
Varför måste jag göra det just nu? Det går ju faktiskt att skjuta upp blommorna till imorgon. Och bara gå ut och leka med hunden medan brödet gräddar och tiden går 😄
GillaGillad av 1 person