I sin nya bok Stressbalansen skriver den engelske läkaren Chatterjee om vår förmåga att i brådskan skapa oss "skåp som gud glömde". Han syftar på de skåp och lådor som vi väl alla har (?) och där vi snabbt vräker/trycker ner sånt som vi har för bråttom för att lägga där det borde läggas. Eller … Fortsätt läsa Stress bakom ”stängda dörrar”
Kategori: Farmors nya vanor
Räcker det verkligen med att lyfta foten en liten bit?
Kryper upp i pappas korgstol i ateljén. Har precis klarat dagens enkla övningar från Joint Academy. Och idag var de väldigt enkla. Visast är det skönt med enkla övningar; och alla påstår ju att det enkla också hjälper. Men det känns rätt futtigt att stå på ett ben i några omgångar och att under någon … Fortsätt läsa Räcker det verkligen med att lyfta foten en liten bit?
Det är aldrig för sent att bli den jag skulle kunna bli
Nu har jag gjort den längsta rubriken jag någonsin skrivit på ett blogginlägg. Den är sann. Och den känns lite uppkäftig. Det är bra. I går bloggade jag om tålamod. En av mina sämre genar. I en kommentar fick vännen Lars-Erik mig att le åt uttrycket "Gud ge mig tålamod. Genast." Så är det. Uttryck. Ordspråk. … Fortsätt läsa Det är aldrig för sent att bli den jag skulle kunna bli
En alldeles vanlig morgon på gården
Det är en ljuvlig morgon och förmiddag här på gården. Vi gick som vanligt upp tidigt, eftersom Roffe åker och jobbar strax före sex. Här på hemmaplan är det djur som vill ha mat och en hund som gärna går ut och "läser morgontidningen". Vad har hänt sen han senast gick längs banvallen? Betet i … Fortsätt läsa En alldeles vanlig morgon på gården
En tillfällighet?
Visst är det märkligt. Idag på morgonen bloggade jag om min artros. Och att det nu är hög tid för skärpning och träning. Och det första jag möts av på ICA, några timmar senare, är en löpsedel och ett Aftonbladet med rubriken: SÅ LÄTT KAN DU TRÄNA BORT DIN ARTROS Tänker på vännen Stinas bästa … Fortsätt läsa En tillfällighet?
Jag får en andra chans
Det känns som att jag fått en andra chans. Och den här gången ska jag inte "sumpa" den. Igår började jag Artrosskolan hos Roslagens sjukgymnastik i Norrtälje. För andra gången. Första gången var i februari 2014. Det var efter min höftoperation. Två gånger i samma klass. Ja, det skulle man faktiskt kunna säga. Fem år … Fortsätt läsa Jag får en andra chans
Jag slarvar med kroppen
Den senaste tiden, med ett aktivt sökande efter stillhet, har lett till att jag funderat en del över hur jag tar hand om min kropp. Och jag börjar förstå, eller kanske snarare acceptera, att jag är ovarsam med mig själv och att jag borde vara tacksam över att jag mår så bra som jag ändå … Fortsätt läsa Jag slarvar med kroppen
Går det att lära gamla tanter ”att sitta”?
Inte är det svårt att lära gamla hundar att sitta. Det är ju bara att öva lite mer. Kan det vara samma sak med att ha det städat hemma; ordning och reda. Går det att ha total ordning och reda? Och framför allt; att behålla den! Vid 66 års ålder, utan att tidigare lyckas, … Fortsätt läsa Går det att lära gamla tanter ”att sitta”?
Jag stryper surdegar innan de surnar
Det ena ger det andra, ger det tredje. Det är som ringar på vattnet. Jag tränar in nya goda vanor. Minst tjugo ska det bli. Under de närmaste tjugo veckorna. En ny varje söndag. Men det är något märkligt med "det goda". För precis som med odling av godhet i andra sammanhang så växer den … Fortsätt läsa Jag stryper surdegar innan de surnar
Vana 3: ”Hålla undan” stöket här hemma
Jag börjar tro att jag kan ha fel. Att det faktiskt kan vara så att "stökigt på skrivbordet" hör ihop med "stökigt i huvudet". Det kan vara så... Det just nu lite halvstökiga skrivbordet låter jag dock bero ytterligare en tid. Men fyra andra centrala platser i vårt hem ser just nu väldigt tomma och … Fortsätt läsa Vana 3: ”Hålla undan” stöket här hemma
FARMOR NORD 