Jag hade ingen aning om att den är så vacker; Knutby kyrkas brudkrona. Men nu är jag nyfiken på att få se den på riktigt.
När jag ”rotar” i släktens kvinnors historia ser jag att kronan använts generation efter generation i min släkt. (Men inte av mig. Jag hade en blomkrans)
Josefina (mor Hansson), den första kvinnan som jag tänker skriva om i min släktberättelse, hade både krona och brudpäll när hon stod brud i oktober 1858.
Brudpäll? 🤔 Nä, det får ni googla på om ni är nyfikna. Eller också får ni ”hålla er” tills jag berättar i den lilla släktkrönika som jag ”värker” fram. Men det kan ta en stund. Jag kan bara säga att det var något som var mer vanligt på 1700-talet…
Sist ut i ”min” berättelse bli mamma Inga-Britt. Hon stod brud 1949. Med samma vackra brudkrona på sitt huvud.
Mamma var 21 år när hon och pappa gifte sig.
1958 skriver hon i sin dagbok om hur hennes och pappas dröm om en ”stor” gård börjar ta form.
”Men till vilket pris?, skriver hon.
Det är där min släktberättelse kommer att börja. Mamma med sin dagbok i april 1958.
Sen blir det som på en film. Mamma ser över vägen och där är det 1876. 😲
Där är Josefina (mor Hansson) och hennes make Ansgarius i full fart med att riva ner sin gård och flytta den till beteshagarna nere vid ån.
Laga skiftet förändrar livet i byn.
Bönderna får en helt annan möjlighet att utveckla sina gårdar. För Josefina (som är min farmors mormor) och för Maja Carin (min morfars mormor) som 1876 bor i huset där Inga-Britt skrev dagbok 1958 (hänger ni med nu) förändras livet en hel del. Till det bättre; tror jag.
För 33-åriga Carolina som bor en bit upp på byvägen (Stenhammar; där Bosse och Gunilla nu bor) blir laga skiftet däremot en katastrof. Hennes man Per Jonas går i sjön.
Alla vi barn som bott i Ösby har nog hört historien om att en man dränkte sig i Långsjön och att vi i månljus kan se hans stövlar sticka upp i vassen.
FARMOR NORD 
Hej Åsa. God fortsättning på det nya året. Hoppas att det får bli ett Gott Friskt Nytt År. Det är både roligt och intressant att se och ”höra” vad du har för dig. Vad spännande med din släkthistoria! Du skriver så bra. Lycka till med släktforskningen och boken om släktens kvinnor. Önskar dig Allt gott. Hoppas vi kan träffas någon gång igen. Var rädd om dig! Vintervackra hälsningar från Floåsen. Carina
GillaGillad av 1 person
Tack Carina. Jag hoppas att jag ror projektet i land. Jag har lätt för att starta upp saker, men svårare att fullfölja. Det här känns dock så viktigt att jag tror att idén kommer att ”bära” också mig.
Jag hoppas också på många flera träffar. Och jag kan tro att ni har det vackert i Floåsen. Kram Åsa
GillaGilla
Hej Åsa! God fortsättning! Spännande läsning av din släkt! Ruggigt med han som gick och dränkte sig 😱ja vi får se när vi kan ses igen! Kram från Sune och mej
GillaGillad av 1 person
Ja, så sorgligt med den bonden. Vi är inte släkt, men han bodde i det hus som jag växte upp i. Historien är faktiskt extra sorglig eftersom han också lämnade en 10-årig dotter efter sig. Dotterns mamma var hans första hustru som dog i barnsäng. Så den lilla flickan blev både faderlös och moderlös. Men jag hoppas att hennes fostermamma tog hand om henne. Jag vet inte riktigt hur det gick.
Ja, nu vill vi ha slut på pandemin så att vi kan umgås normalt igen. Kram till dig och också till Sune.
GillaGilla
Hej Åsa! God fortsättning! Spännande att läsa Modin släkt! Ruggigt han som dränkte sig i Långsjön men han kanske hade sina skäl vem vet! Ja hoppas du och jag kan ses något framåt! Varma kramar från mej och Sune!
GillaGillad av 1 person
Gott nytt år Åsa! Ja, min mamma bar oxå den kronan fast hon tillhörde Tuna församling! Men hon tyckte Knutby krona var så vacker så hon fick ”låna” den! Och så klart att hon ville att jag skulle bära den oxå! Så jag gifte mig anv en katolsk Pater från Uppsala i en katolsk ceremoni i Knutby kyrka ! Och bar det fina kronan tack vare vår snälle Präst! Har tyvärr glömt hans namn!
GillaGillad av 1 person
Hej. Så spännande att höra om din vigsel. Vilket år var det?
GillaGilla
Vi vigdes i agusti 1972, Men jag kommer fortfarande inte ihåg vad kyrkoherden hette! Fast jag kan se hans ansikte framför mig när han kom hem till oss med asken där kronan förvarades! O mina spanska svärföräldrars stora ögon när han kom inklampandes i träskor o kortbyxor i agustivärmen! Vi vigdes av Pater Lars Roth som var katolsk Pater i Uppsala på den tiden , och som talade perfekt spansk efter att ha arbetat både i Spanien o Sydamerika! Han höll vigseln delvis på svenska o delvis på spanska då alla kunde förstå! Ock Knutbys Kyrkoherde vsr med och lyssnade!
GillaGilla
Intressant att höra. Det låter så fint.
GillaGilla