FARMOR NORD

I sin nya bok Stressbalansen skriver den engelske läkaren Chatterjee om vår förmåga att i brådskan skapa oss ”skåp som gud glömde”. Han syftar på de skåp och lådor som vi väl alla har (?) och där vi snabbt vräker/trycker ner sånt som vi har för bråttom för att lägga där det borde läggas. Eller kanske till och med slängas.

Mitt ”skåpet som gud glömde” är en byrå. Och det är nästan pinsamt att berätta om de som finns i översta lådan. Och det finns en del ”bråttom-saker” också i nästa låda.

Kameraobjektiv, till för sen länge kastad kamera.
”Ensamma” vantar, vantar i par och tygväskor i mängd.
Sönderbitna hundleksaker.
Listan över möbler som bror och jag skulle dela från barndomshemmet.
Gamla mobiltelefoner.
Busstidtabeller från förr.
Hela glasögon och trasiga glasögon.
Nycklar. Mer nycklar.
Glasögonfodral. Fler glasögonfodral.
Glasstjärnor till julgranen.
Vikter till duken på trädgårdsbordet.
Sittunderlägg i olika modeller

Och säkert lika mycket till…

Vad gör ”Skåpet som gud glömde” till ett problem?

Jo, det är inte bara följden av stress, utan det har också förmågan att ge upphov till stress. Röran där inne liksom antyder att det finns problem i min hemmiljö som jag helt enkelt inte har någon koll på.

Det kändes ungefär likadant med garderoben igår. Ni vet det där med att man inte hittar några strumpor, fast man vet att man har massor.  Och alla tröjor i ett enda kaos; för det var ju bråttom när jag skulle ta fram en tröja häromdagen.

Garderoben är städad nu. Och jag önskar att det alltid kunde se så här fint ut. För det känns verkligen skönt med ordning och reda; också bakom stängda dörrar.

Lådan i byrån? Den ska jag ta itu med någon av de närmaste dagarna.