Är jag lycklig, stressfri och i nuet?

Tisdag morgon: Vinden viner utanför husknutarna och julgranen med den släckta belysningen vajar och tar stöd mot räcket runt trädäcket.

Det är nog inget fel på den här dagen; den blir förmodligen det jag gör den till. Men ibland känns det rätt motigt. Liksom utan anledning.

Det är nog vädrets fel.
Eller att jag sovit dåligt.
Eller att Frasse fnyser och säkert har noskvalster.

Jag har lärt mig att det är jäkligt bra med affirmationer. Och just nu, precis när jag skrivit föregående mening noterar jag lite nonchalant att jag skrivit en svordom. Jag brukar aldrig svära; inte heller skriva svordomar.

Men just nyss är det precis som att den ”satt bra” där.

Svordomen, alltså.

Affirmationen?

Jag är lycklig, stressfri och i nuet. 

Det lär vara okej att småljuga i affirmationen; med önskan om att det ska bli som man säger.

Om ni undrar hur det är; jo jag är lycklig, det är alldeles sant. Och jag gör allt för att stressa mindre, för varför har jag bråttom? Till vad? Jo, just ja. Just nu borde jag skynda mig att skriva färdigt och gå ut och halma hos kor och ungdjur. Innan de har ätit frukosten klart och går in och lägger sig igen. Så ja, jag har bråttom. (Förresten så blåser det väldigt utanför fönstret just nu).  Och leva i nuet? Det är inte ”plättlätt”. Jag kommer på mig med att vara någon annanstans stup i kvarten. Trots att jag vet hur bra det är att vara här och nu.

När jag går där i skogen med Frasse, på morgonpromenaden, funderar jag ofta över vad jag ska skriva här i bloggen. Det är inte att vara här och nu. Men idag går det kanske bättre, eftersom det redan är skrivet när vi går ut.

Bildcollaget; varför la jag hit det? Till den här texten?

Jo, jag började faktiskt med att lägga in bilderna innan jag skrev texten. Så jag hade nog tänkt skriva om något annat än det blev. Verkligheten tog liksom över.

Men jag borde väl säga något om bilderna; så där skulle jag gärna gå varje dag. Men inte är verkligheten sån. Jag tittar ner på de frasade muddarna på Back on track-tröjan; älskar den ju. Men måste nog kasta den snart. Brallorna och varseljackan som jag snart ska dra på mig är skitiga och borde tvättas.

Hur stövlarna ser ut ska vi inte tala om.

Och någon snusförnuftig slutkommentar tänker jag inte skriva.