Idag är jag stark

Ett av de bäst sätten jag vet för att bättre förstå mina tankar och känslor är att ”kliva ut ur mig själv”. Och betrakta utifrån. Har du provat det?

Jag tycker att det är ett bra sätt att hämta hem sig själv de dagar då livet inte känns okej. Också jag har sådana dagar, även om de inte är så många. Men de har blivit fler nu när knäna värker.  Kalven Lotta är inte heller helt schysst, upptäckte jag för en liten stund sen. Hon haltar. Sjuka djur kan sänka mig ordentligt. Och då gäller det verkligen att få en ”rimlig” nivå på sin oro.

Jag ställer mig bredvid dem.
Tankarna. Känslorna.
Vet att jag är större än dem.
Vet att de inte behöver vara sanna.
JAG är större än mina tankar.
JAG är större än mina känslor.
JAG kan titta på dem och fundera över vad jag vill göra med dem.
Det är jag som bestämmer.

Under morgonpromenadens funderingar kring vad jag skulle blogga om idag kom Kentas gamla låt till mig. Jag fick för mig att den heter ”Idag är jag stark”, men det finns ett litet just där i början på titeln.

Just idag är jag stark.
Andra dagar, då?
Hur samlar man på sig många starka dagar?

Jag stoppar nosen i blombuketten som växte fram under promenaden. Känner tacksamhet över att jag har kunnat plocka den här buketten. När jag vaknade, efter en natt då jag snurrar runt med mitt knä i sängen, var känslan inte så positiv. Och Lottas hälta sänkte också.

Jag vill inte ha ont. Och jag vill inte att Lotta ska skutta på tre ben.

Kliver bildligt talat ut ur mig själv. Ställer tankarna och känslorna frågan:
Hur vill vi att den här dagen ska bli?
Vad kan JAG göra för att den ska bli bra?