När blir det för mycket? Hur starkt måste knäna värka för att livet ska bli nästan outhärdligt?
Jag har ont i mitt högra knä mest hela tiden. Ibland i det vänstra. Hur ont kan det göra? Jag vet att det kan göra vansinnigt mycket ondare än vad det gör just nu. Jag har en opererad höft och jag är med Facebookgrupp som heter Leva med artros. Både höften och gruppen berättar.
I denna skrivande stund gör höger knä ”lagom” ont. Typ 3 på skalan 5-10. Så just nu är det en baggis-smärta. Men ibland känns exakt samma smärta som en 5-smärta. Och om det är en eländig dag kanske det är en 6-smärta.
Hur ska jag förhålla mig till det?
Varför kan en identisk smärta upplevas så olika? Jag förstår att ni alla redan vet svaret; det är ingen unik eller ny tanke jag fått.
Men visst är det rätt intressant. Detta att i teorin samma smärta upplevs olika i olika situationer och i olika sinnesstämningar.
Så inte är smärtan något isolerat. Den är en del i en mycket större helhet. Precis som ”bägaren” i andra sammanhang.
Den där bägaren, ni vet; den som finns där i så många olika sammanhang. Hos den som är allergisk kan hundkontakt få den att välla över, trots att det oftast fungerar bra med att träffa hundar. Men just vid det tillfället var bägaren nästan full, och hunden fick det att rinna över. Det hade kanske lika gärna kunnat vara ett äpple eller tidningssvärta.
För den som är trött och det är nära till tårar kan ett missförstått ord få tårarna att forsa. I andra lägen hade det ha inbjudit till en sprakande diskussion.
Visst är det lite samma sak med smärta. Det går att utstå rätt mycket smärta om ”allt” runt omkring känns okej.
Kan man av det dra slutsatsen att det är lika viktigt att anstränga sig för att ha ett bra liv som att behandla/lindra värken i knäna?
Att spela ”Löjliga familjen” med barnbarnen; kan det lindra artrosvärk lika bra som en tablett med naproxen? Jag tyckte att det fungerade väldigt bra häromkvällen.
ps. Varför heter kortleken ”Löjliga familjen”? Någon som vet?
FARMOR NORD 