Artrosen får mig att bli mer ännu noga med vad vi äter. Inte fanatism. Men noga!
För några år sen myntade Fredrik Paulun uttrycket LCHQ. Ja, jag tror i alla fall att det var han som gjorde det. Inte riktigt säker.
Det är inte LCHF.
F är utbytt mot Q.
Q står för kvalitet.
LCHQ betyder Low Carb High Quality. Kvaliteten på råvaror samt smak och nytta står i fokus. Det vita sockret och vita mjölet har åkt ut. Fettet har en given plats, men inte i några extrema mängder.
Jag har försökt bygga vårt ätande utifrån LCHQ de senaste åren. När det gäller kolhydrater, som alla verkar vara mest ”besatta” av just nu, så kommer de framförallt från mycket grönsaker och rotfrukter, nötter och frön, bär, frukt i måttlig mängd. (På bilden är det egna svarta vinbär och köpta hallon).
Jag tror att kroppen mår bäst av att få i sig lite av varje. MEN att man äter så rena råvaror som möjligt, mat som är befriad från tillsatser.
Vi är nog en av vår matbutiks bästa kunder.
Vår matbudget är hög. Vissa skulle säkert tycka att den är ofantligt hög, så därför tänker jag inte nämna den i kronor och ören.
Men den senaste tiden har den ökat ytterligare, troligen därför att jag än mer fokuserat på nytta & gott och att vi ska äta riktigt ”blodsockersmart”. Här är mycket nötter av alla de slag, finaste oliverna, fisk, färskt grönt och just nu köpta frysta bär. Köttet är eget, gräsbetat.
I tanken leker jag med idén att nästan sluta handla, tills vi ätit upp det mesta som finns i vår frys och skafferi. Hur gott och varierat går det att laga med en mycket begränsad budget. Det är klart att det går lätt i början när det finns en del i lager, men kommer det att bli till exempel för enahanda?
Eller blir det bar en utmaning som sätter fart på fantasin? Vad vore det rimligt att handla för i veckan? 300 kronor?
Jag inventerar lagret.
Har jag sagt att jag gillar utmaningar och projekt?
FARMOR NORD 