Wow; det är inte tillåtet att ge råd

Så befriande. Tänk att inte få några välmenta och goda råd! Och att inte heller få ge några. Hur går det då? Jag hajar verkligen till när jag bläddrar i boken ”Att äta”… men det tar bara några sekunder innan tanken ”så befriande” kommer.

Jag funderar på att göra en ”kurs” på nätet om Medvetet ätande; ett sunt alternativ eller komplement till alla bantningsdieter. Det är därför jag bläddrar… och tänker.

För orsaken till överätandet, stressätandet, tröstätandet eller vad vi vill kalla det sitter ju till nästan 100 procent i våra huvuden och inte i några fettceller i rumpan eller runt magen. Så varför angripa symtomen när vi kan ta itu med orsaken? (I det här fallet tycker jag att det är lysande med mindfulness som ett redskap att komma åt problemet. Det finns andra sammanhang där jag tycker att det är helt fel, men det lämnar vi just nu…)

För egen del är det spännande att utforska varför jag gör som jag gör och varför jag tänker som jag tänker. Och när det gäller maten och ätandet så är jag imponerad över hur hjärnan kan ta greppet om min hand och trycka in allt ifrån nyttigheter till onyttigheter när jag stressar för mycket.  Men nog om mig personligen; min egen relation till ätande är mestadels väldigt trevlig.

Men jag sätter gärna ljuset (eller ännu hellre strålkastare) på detta med mat, ätande och kroppen. Ämnet intresserar mig och många har hälsoproblem som hör ihop med övervikt och fetma. Och så retar det mig rätt mycket att de finns en gigantisk ”bantningsindustri”  som skär guld på människors olycka… Så det är väl därför som jag inte kan låta bli att ha en Facebookgrupp som heter Medvetna ätare.

Nu funderar jag då starkt på att dra igång en ”studiecirkel” för intresserade medlemmar i Facebookgruppen. Om intresse finns? Gör det?

Boken ”Att äta” är en guide i 8 steg och tänkt för egna studier eller arbete i grupp. Boken bygger på forskning kring mindfulness, mindful eating och självkänsla. Förgrunden är en 10-veckorskurs  som hålls med utbildade instruktörer runt om i landet. Jag har inte den utbildningen. Men jag är mindfulnessinstruktör och kostrådgivare och tycker att jag är så pass kunnig/klok att jag kan leda en grupp på nätet.

Nu finns nog flera som tänker; ”ja, det här är spännande” och vad kostar det? Nä, det kostar ingenting. Men du måste förstår köpa boken. Och avsätta tid – varje dag 🙂

Och nu är det dags att knyta ihop säcken; jag började ju med att skriva om att det inte är tillåtet att ge råd. Så nu citerar jag direkt från ett brev som publiceras i boken ”Att äta”. Brevet är skrivet av en kvinna som heter Nike Linn Säfwenberg och som deltog i en 10-veckorskurs. Hon skriver:

”Detta första kurstillfälle får vi också veta de tydliga ramarna för de samtal, eller delningar, som förs i rummet. Det är inte tillåter att ge råd, vi pratar inte om hur och vad man bör äta, när en person pratar lyssnar de andra. Det är ovant”.

Jag tänker mig detsamma i den eventuella nät-studiecirkeln. Så skönt att slippa alla diskussioner och ifrågasättanden. Bara dela sina upplevelser. Och att själv fundera vidare på nästa steg…