Vilket gensvar det blev!

Jag blir glad och berörd över alla ”tack för insläppet” och över den strida strömmen av nya medlemmar till Facebookgruppen ”Medvetna ätare”. 

Att starta gruppen var en typisk Åsa-aktivitet. Jag ”måste” hela tiden ha något på gång. Och tanken på en blogg om hälsa, stress och övervikt, eller en Facebookgrupp om mindful eating, har föresvävat mig ända sen vi var ett litet gäng som tillsammans körde en medvetna-ätare-studiecirkel förra våren.

Och nu när jag sitter med ett nyopererat öga och varken får peta i trädgården eller hålla på i stallet; vad göra? Jo, då blev det ett perfekt läge för att starta Facebokgruppen.

Mängden av olika metoder för att få bort övervikt/banta tycks oändlig. Den ena metoden avlöser den andra. Och som någon sagt; viktminskning är 2000-talets religion.

Nätkurser, böcker, tv-program, experter, rådgivare och inspiratörer står på kö för att hjälpa oss. Vi hoppas, imponeras eller förfasar oss över allt som erbjuds. Många mår dåligt av att försöka leva upp till ”religionens” skönhetsideal, medan de kommersiella krafterna fortsätter att äta både dunderhonung och Karl-Alfred-spenat.

Vården och myndigheter finns där också; om än inte lika högljudda. Övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta.

Mat, motion och motivation är de tre hjälpmedlen som oftast nämns för en framgångsrik viktminskning. Jag minns själv när jag för många år sen höll kostkurser och vi pratade just om motivationsbalansen. Bilden, med vågen och lådorna,  till det här inlägget är från den tiden.

Men kanske är det så att MOTIVATION ska bytas ut mot MEDVETENHET? Kan det vara så att en ökad medvetenhet om sin egen kropp och dess behov blir som en lågmäld och välvillig hjälp till ett hälsosammare liv/vikt, medan arbetet med motivationen är en ständig och ansträngande kamp?

Visst är det spännande! Och kul att så många vill vara med.

Jag har fått flera mejl och också frågor på Facebook om varför gruppen är öppen och inte sluten. Det här till exempel: ”Vill gärna gå med, men vill inte att bekanta ska se det. Kommer det synas för andra att jag är med eller gillar inlägg om gruppen är offentlig?”

Svaret på frågan är Ja.

Att flera har frågat ungefär likadant, visar på att det finns en hel del skuld- och skamkänslor med i ”viktkarusellen”.  Kan gruppen bidra till att sådana känslor blir lättare att prata om? Jag hoppas det. Kopplingen mellan den psykiska hälsan, vikten, stress och livskvalitet behöver lyftas i många kanaler.

Så därför är gruppen öppen och våra samtal i gruppen kan också följas av de som inte vill delta, utan ”bara” läsa.

Nu kör vi!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s