Livet på landet en vanlig vårdag: 988-an heter Carrie.När hon kom till oss var hon en ung kalv. Om några månader är hon ko. Jag borrar ner min näsa i hennes koiga päls och luktar. Hon luktar som livet ska lukta; äkta liksom.
Det ska bli spännande att få kalvar. Tre av kvigorna är dräktiga. Hästfödslar är vi vana vid, men kalvfödslar blir något nytt. Eller i alla fall nästan nytt… Långt in i minnet sitter det några fina barndomsbilder. Och barndomsdofter. Små kalvar i ladugården i Ösby. Det måste ha varit över sextio år sen senast.
Ibland kryper jag in i kvigornas foderhäck. Sitter och tittar när de tuggar. Drar in den fräscha kodoften från djur som är utomhus. Mindfulness i en av de bästa formerna. 1039, som heter Elsa, aspirerar på att bli ko nästa sommar. Nyfiken, vänlig och tamare än de andra kvigorna i sin årgång.
FARMOR NORD 