Livet på landet en dag i januari

Kastar ut granen, tar fram ”designservisen”, väger lagom, krymper för stora tights, beställer resa till New York och äter hemuppfött kött. Livet på landet en lördag i januari är inte så tokigt ändå. Igår fick livet stundtals nästan en touch av hur det framställs i tidningen Lantliv. Jag gillar den tidningen, men ack så långt det vanligtvis är mellan tidningens verklighet och den vardag jag lever.

Just ja, mellan de här för alla rätt tänkbara aktiviteterna smög det sin in lite annat också. Sånt där typiskt lantligt. Men ovanligt lite igår.

Roffe gick de långa promenaderna med världens bästa Frasse. Frasse älskar promenaderna med husse, eftersom hunden då får springa hej vilt precis som han vill. Jag är lite fegare och kopplar honom gärna på ”känsliga” ställen, till exempel nära vägen, nära grannar, vid isbelagda ån osv.

Det tog 1 timme på förmiddagen för mig att mocka hästboxar och hästarnas ligghall, köra vatten och väga upp hösilage. Och på kvällen någon halvtimme då jag fodrade. Och tröstade Toppan, som vi skiljt från sin fölunge i fredagskväll.

Men annars var den en sån dag som vid första tanken känns sån som att också tätortsbor kan ha en sån. Till största delen inte det minsta lantlig, med andra ord.

Men vid nästa tanke känns den ändå rätt ovanlig. Jag ska med bilder förtydliga vad jag menar. Den kan också sammanfattas med att ”det var en riktigt bra dag”.

I torsdags och fredag bloggade jag ju om ”förfallet” som drabbat mig sen jag slutat lönearbeta och istället lever ett intensivt pensionärsliv. Över 1 700 personer har läst inlägget med rubriken ”Förfaller du också?”. Det är galet många, tycker jag.

Första bilden hör ihop med efterdyningarna från torsdag/fredag. Jag skrev ju bl a om nagelbitning och om det där med att sköta sina naglar.

img_3476-redigerad
Fortfarande i kö. På tvättstället. Alla de fina nagellack jag har. Undrar när de kommer till användning.
img_3479
58 kilo. Igen. Det tog en stund (12 veckor) att komma dit. Nu hoppas jag att allt som är angripet av artros (höfter, leder, fingrar) ska lugna sig lite. Och att blodtryck och kolesterol ska inse att mig vinner de inte emot. Hälsan är viktig. Och lagom vikt är bra i det sammanhanget.
img_3480-redigerad
”Den vackra nyttan”. Visst är det ett fint uttryck. Birgitta Dahl (minns ni henne?) använde det om broderi i fredags på TV. Jag använder det gärna om porslin. Jag gillar vackra saker. Det behöver inte vara många. Men det är viktigt att de är vackra. Nu får Gustafsbergs julservis flytta till förrådet igen. Och dit förvisar jag också farmor & farfars bröllopsservis som vi ätit på under hösten. Nu tar jag fram den tredje av mina favoriter…
img_3485
… den här servicen. Det är Villeroy & Bochs Design Naif och jag tycker att den är helt underbar. Alla tallrikar har olika motiv. Tekopparna är mulliga och glada. Jag lyckades köpa från ”något-har-gått-fel-i målningen-sortimentet” för många år sen. Kanske till halva priset.Tack och lov. Men inte gör det något för upplevelsen om ett streck runt kanten plötslig har ett litet avbrott. Felen är på den nivån!
img_3486
Igår skedde en ovanlig och angenäm handling. Jag slängde in de fuktiga tights-jeansen i torktumlarn för att få dem att krympa lite.
img_3489
Roffe bokar resa till New York i höst. 7 dagar med ”Start spreading the news” i Albotros tappning. Mycket fotvandring i stan lär det bli. Kul 🙂 Och i sommar vandrar vi i Alperna. Ibland är vårt pensionärsliv helt underbart.
img_3490
Igår åkte julgranen ut. Hej då. Jag kan tro att några tycker att vi är lite sena. Men ponera att tjugonda-Knut var i fredags. Så förseningen var allt minimal.
img_3491
Minimal skulle nog också vara ordet för de julpynt vi haft framme. Jag gillar när det inte är för mycket pyntat, utan man kan betrakta varje sak för sig. Men så här, som sammanfattning av julen, känns det allt lite magert. Men stämningen har vi ändå fått, tack vare mängder med ljus, blommor och julgranen. I år hade vi ju gran; det var några år sen sist.
img_3492
Lördagskvällens middag; biff från egen uppfödning, några hasselbackspotatis och mycket grönsallad med mango och valnötter. Mer behöver det inte vara! Jo, kanske ett gott vin. Chateau Pech-Latt från Frankrike gjorde köttet full rättvisa. Tips; testa det!

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s