Vikten och hälsan hör intimt ihop. Det vet vi. Till frukost åt jag havregrynsgröt med rivet äpple och mellanmjölk. En bra frukost. Nyttig 🙂 Egentligen skulle jag fastat fram till klockan 12.
Fetma och övervikt är inte bra vare sig för samhällskostnaderna eller för oss som individer. Vännen Jill Taube har lagt ut ett upprop – FETMAUPPROPET – på Facebook. Skriv på du också!
Jag hade bara lite övervikt, så jag är verkligen perifer i det stora sammanhanget. Men som sagt, på individnivå kommer det mig nära. Och ni som känner mig vet ju att jag gillar ”projekt” och att dra saker till dess spets. Det är ofta där på ”spetsarna” som briljanta tankar föds. Eller hur? Fast än har just den förlossningen knappt startat…
Jag gjorde mig själv till försöksperson. Det som jag utprovar är en blandning av lågkolhydratkost (ingen extrem sån), 5:2 (max 500 kalorier två dagar i veckan) och 16:8 (hoppa över frukosten och inte äta mellan middag och följande dags lunch) Alla de där siffrorna som är så populära ni vet.
Idag är det en 16:8-dag och snart är det dags för en god lunch med mozarellasallad med paprika, fänkål och ruccola. Och till det en paprikadressing på grillade paprikor och skållad mandel. Låter ljuvligt gott, tycker jag.
Tanken med mitt projekt var att hälsan och vikten skulle gå hand i hand. Just nu kan man väl säga att vikten har ett försprång. För kroppen som också ska må bättre (huvudsyftet med ”projektet”) sparkar tyst bakut och meddelar via doktor Johan att ”nu har du fått förhöjda kolesterolvärden”!
Men det var väl ändå inte meningen? Nej, verkligen inte. För mitt syfte är inte att bli snyggare (jag är tant, 65 år, fattar ni… det är helt okej att bara se hyfsat fräsch ut) utan att min ben ska bära mig upp för den branta backen (ni som varit här vet!) till vårt hus i minst trettio år till. För att fixa det måste också mitt hjärta slå snällt i minst trettio år till; jag har en del dålig hjärt-kärl-hälsa i släkten, vilket inte är så bra.
Så summa summarum; det är bra för en person med artros och bytt höft och hjärtsjukdomar i släkten att åtminstone inte bära på onödig vikt. Vattendunkar och höbalar känns meningsfullare 🙂
Kroppen gillade den här omsvängningen. Åtminstone det mesta av kroppen; vikten minskade, midjemåttet minskade, rörligheten ökade, flåset ökade, humöret steg. Men någonstans därinne gick det lite fel. Förhöjt kolesterolvärde. Jag tänker på inflammation i kroppen när jag hör det, kan det vara så?
Högt kolesterol fixas med statiner, säger läkemedelsindustrin. Bara biverkningar, ingen bevisad nytta annat än för medelålders män med hjärtbesvär, säger motståndarna (och de är många). Tack och lov tänker de flesta läkare ändå först på kost och motion.
Mer motion. Ja. Och så börjar jag äta frukost alla dagar. Och lite mera frukt; för den har jag saknat under de här veckorna. Annars tror jag att jag sitter nöjd 🙂 och hoppas att min ej längre så stressade tillvaro också ska vara till nytta för det där förbaskade kolesterolvärdet.
FARMOR NORD 