-
Continue reading →: Hinns tacksamheten med?
Jag bestämmer mig. Svårare är det inte. Bestämmer mig. För att stanna upp. Oftare. Ta in. Andas lite långsammare. Djupare. Var dag. Alla dagar. Vardag. Tacksamhet. Går det att odla? Odla tacksamhet? Självklart. Det är självklart. Bara man sått några frön så finns möjligheten att den sprider sig som ogräs.…
-
Continue reading →: Jag stryper surdegar innan de surnar
Det ena ger det andra, ger det tredje. Det är som ringar på vattnet. Jag tränar in nya goda vanor. Minst tjugo ska det bli. Under de närmaste tjugo veckorna. En ny varje söndag. Men det är något märkligt med ”det goda”. För precis som med odling av godhet i…
-
Continue reading →: Vana 3: ”Hålla undan” stöket här hemma
Jag börjar tro att jag kan ha fel. Att det faktiskt kan vara så att ”stökigt på skrivbordet” hör ihop med ”stökigt i huvudet”. Det kan vara så… Det just nu lite halvstökiga skrivbordet låter jag dock bero ytterligare en tid. Men fyra andra centrala platser i vårt hem ser…
-
Continue reading →: Fasen, vad jag är lycklig.
Nyss sprang barnbarnen ner för slänten; till bilen, till skjutsen, till skolan. Nu ligger backen öde igen; vacker, grön och våt av droppar som faller. Små korn av stor lycka; barnbarn med spring i benen, gräs som växer av regn, lugnet som lägger sig och spanar upp mot molnen som…






