Det finns mängder med nostalgi i den hemlagade maten. Åtminstone i den som lagades av mammor för rätt länge sen. Inte så att mammorna hällde i några mått redan då; nej, den kryddan har vi lagt i på senare tid.
Och den gör det mesta delikat, alltifrån pölsan via rabarberkrämen till småkakorna. Och minns du frukten på burk? Hur gott var inte det!
Gårdagens blogginlägg om att vara ”uppfödd på bra och hemlagad mat” fick så stor respons att jag kom alldeles av mig att skriva om den matens baksida; den om Skogaholmslimpa, söta sylter, mycket fett, makaroner och potatismos. Kanske är det till och med så att ”summan av det dåliga” vida understiger det ”dåliga” som dagens ungar får i sig? Nja….
Det som vi definitivt fick i oss mycket av verkar vara matkärlek. Minns ni:
Kåldolmar inlindade i omtanke.
Kokt höns med curry.
Och tänk att fiskaren kom med nattens fångst i lådor på cykeln.
Och så fick syrran och jag dela på en 33 cl läsk.
Svagdricka till jul.
Och alltid dessert, oavsett vardag eller helg.
Men tallrikarna och glasen var mycket mindre än de vi äter på idag.
Kotletter och skysås med potatis
(ja, usch för den där skysåsen).
Mamma kan du maila receptet, jag bjuder kanske Åsa på fisken.
Aldrig frukt och sällan grönsaker,
macka till varje måltid.
Läsk vid någon enstaka fest…
… och på sommaren när drickabilen kom.
Havregrynsgröt på morgonen med ett litet smöröga.
Hemgjord korv och blodpannkaka. Istället för blodpudding.
Skalpotatis. Råskalad om det var fest.
Halvfabrikat; utifrån det perspektivet att det befriade kvinnorna.
Hade världens underbaraste mormor.
Riktig filbunke.
Vägrade kalvdans.
Och dopp-i-kopp med nyupptagen mandelpotatis.
Kyckling i ugn med saffransris på söndagen.
Och hembakt bröd hos farfar.
Ofta efterrätt, saftkräm eller plommonkompott.
Och av riset som blev över tillagades risgrynsgröt med russin i
och blåbärssylt. Hemmagjord givetvis.
Tack för era bidrag, ni som skrev på min fb-sida.
FARMOR NORD 
Lämna en kommentar