Tänk att det ska vara SÅ SVÅRT att komma igång igen med den ”vanliga” bloggen. Som jag längtat. Som jag längtar. Och ändå hittar jag hela tiden på andra saker att göra istället för att sätta mig här vid tangenterna.
Lite lustigt att jag skrev TANGENTERNA och inte datorn…. Någon psykolog skulle säkert kunna analysera det fenomenet. Kan det vara så att jag vill hålla kvar dåtiden?
Behovet att skriva är stort. Som någon sa; det är ett sätt att se vad man har i huvudet. Och att släppa det. För att ge plats för nya tankar.
Redan i morse hade jag tanken; idag ska jag blogga om livet på landet. För jag kan föreställa mig att många utan djur och gård haft en riktig slappardag idag.
Här har det varit full fart från 8. Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner. Så jag snabbspolar:
Sover för länge. Ingen morgontidning. Ägg till frukost; det är ovanligt, pga lite högt kolesterolvärde. (Jo, jag vet att äggkonsumtion och höga kolesterolvärden INTE hör ihop. Inte för de flesta, men för några…) ”Om vi ska flytta kvigorna NU, så måste Marcus komma NU, annars åker jag till Knutby och sätter ny lykta på graven”. Marcus kommer. Vi fixar ny ligghall åt hästarna. Tar migränmedicin. Fixar staket. Flyttar vattentunna. Kör vatten. Flyttar hästarna. Lyfter grindarna på traktorn. Stänger av vägen. Flyttar kvigorna. Gör tomatsoppa. Med crème fraise. Åker äntligen till Knutby. Byter trasig lykta till hel lykta på pappas/mammas/mormors/morfars grav. Sätter ett ljus på Ruts grav. Vet att man inte får göra så när man avsagt sig gravskötsel. Skiter i det. Sätter dit ett ljust till. 2 ljus på den graven. Går förbi Johns grav <3. Åker upp till Lobacken. Går tillbaka ner i byn. Går förbi Kerstins köksfönster. Kan en pelargon vara utan vatten hur länge som helst? Träffar Erika med döttrar i stallet. Kul. Träffar Bosse/Gunilla/Karin/Christoffer på backen. Kul. Rötter. Värme i hjärtat. Går på dass vid Lobacken. Råttorna har också gjort det. Käkat dasspapper. Går med Frasse mot Björkö. Oj. så där ser ut. Fast egentligen precis som förr. Raserad ladugård. Gamla traktorer. Frasse träffar lös hund. Trodde på bråk. Men de gillade varandra. Men vem är störst? Oj vad de kissade i varandras kiss. Går tillbaka till bilen. Går på dass vid Lobacken. Hemma. Fyller vatten till korna. Ger hästarna lite hösilage. Roffe lagar middag. Kollar Facebook. Köttfärsbiffar med keso och morötter. Roffe är kocken. Vansinnigt gott. Dricker vin. Äter ost & hjortronsylt. Kollar Facebook. Diskar. Ser Grotesko. Kollar Facebook. Någon vill ha leksaker till barnfamilj som inte har det så gott ställt. Svarar: Vi har en låda småbarnsleksaker i förrådet, kan det glädja någon? Dricker mer vin. Skriver den här texten. Dricker te. Äter glass & varm hjortronsylt. Fodrar hästarna. Kör vatten till hästarna. Hämtar Frasse. Går kisstur i mörkret. Laddar upp bilder till den här texten. Det blev många fina bilder idag. Lyckas inte. Skit! Publicerar ändå. Lägger dit ett par arbetsdojor.
God natt 🙂
FARMOR NORD 
Vilken dag! Det var härligt att få följa med ut till Lobacken och följa vägen mot Björkö. Tror att jag har ridit/traskat efter ponny på den vägen. Själv hade jag, precis som du trodde, en lugn dag. Vi tillbringade hela dagen med särbons åldriga mamma, 98 år. Precis som varje lördag tog vi med henne från äldreboendet hem till hennes hus över dan. Promenad i trädgården. Underliga samtal som växlar blixtsnabbt mellan nu och barndomen. Svårt för oss att hänga med ibland! Rostbiff, rostade potatisklyftor och rotfrukter från ugnen. Höstmat! Vi är tröttare än mamman när vi ramlar ner i soffan efter en så’n dag. Avslutade kvällen med att se ”Wild Salome” på tv. Obeskrivlig dokumentär/pjäs av och med Al Pacino som jag alltid älskat. Rekommenderas varmt!
GillaGillad av 1 person
Jag tycker att alla dagar är ungefär så där.Fast lite extra mycket den senaste veckan, men nu är Marcus med familj hemma igen från Gran Canaria. De har ju också djur; hästar, höns och katt fick lite tillsyn av mig medan de var borta. Jag gillar att ha mycket att göra, men på något sätt vill jag se resultat av det. Och det mesta av det jag gör under dagarna SYNS INTE…. När Roffe frågar ”vad har du gjort idag” blir mitt svar ” det gamla vanliga, inget särskilt” och ändå kan jag vara jättetrött. Det är ju först när man inte gör allt det här som det syns. Är det sånt som kallas paradox?
GillaGillad av 1 person