Är det för sent att bli en bättre version av sig själv?

IMG_6544

Jag gillar tanken att ”bli en bättre version av mig själv”. Borde kanske?

(Och just versionen av mig själv på den här bilden skulle jag gärna se mer av.)

Inspireras av Micael Dahlén, ”galen” och underbar ekonomiprofessor/konstnär med exakthet och vild glädje i sina uttryckssätt. Nä… det är inte jag som hittat på formuleringen ”exakthet och vild glädje”; men jag gillar den grymt mycket.

Dahlén var, som några kanske noterat, med i Nyhetsmorgon i morse. Pratade om hur man hittar motivationen när vi går in i hösten. För mig är det inget problem med att hitta motivationen, men ser ju att hans punktlista skulle bidra ytterligare till att njuta av livet. Där finns:

  • Tänk kortsiktigt.
  • Jaga inte lyckan.
  • Avmåstefiera.
  • Var nybörjare.
  • Var rädd.

Jag känner igen mycket från att leva mer ”medvetet närvarande”. Här hittar du inslaget från Nyhetsmorgon. 

Men nu skulle det ju handla om vanor?!

Jo, Dahlén gjorde för något år sen ett ”projekt” av att skaffa sig nya vanor och påstår att ”DET TAR 7 DAGAR FÖR HJÄRNAN ATT TA TILL SIG EN NY VANA”.

7 dagar? Ja, under förutsättning att man jobbar ordentligt med vanan. Fortast går det förmodligen om man gör aktiviteten så ofta att det blir enklare för den bekväma hjärnan att börja programmera autopiloten/bygga om i fårorna än att ”börja om” och förbruka tankeenergi vid varje tillfälle.

Dahlén körde i 40 veckor. 40 nya eller ändrade vanor. Jag tänker tanken; kanske skulle man kunna testa under 20 veckor?

Ska jag? Eller är det bara en sån här ny rolig aktivitet som jag vill kasta mig över, utan att TÄNKA FÖRST?

I gruppen ”Hälsosam vikt utan bantning”, som jag administrerar, har jag utmanat deltagarna att skaffa sig EN ny vana. Min egen ”nya” vana är att jag minst 5 ggr/veckan tar ut mig ordentligt under en kort cykeltur.

Jag ska ge allt i några sega uppförsbackar. För jag behöver ett bättre flås och att få upp pulsen ibland. Det kände jag tydligt när vi vandrade i Österrike för några veckor sen. Sträckan jag valt att cykla tar 16-18 minuter. Ganska rimligt. Och det är svårt att säga att ”jag hinner inte”. Jag har kört i dryga veckan nu; och ja – cyklingen börjar bli en vana.

Nu ska jag strax ge mig ut på dagens tur. Sen ska jag fundera över om jag kanske ska skaffa mig TJUGO NYA VANOR eller ändrade vanor….

Också gamla tanter behöver förändring!

Återkommer 🙂

Annonser

2 comments

  1. Jisses vilket bra tänk! Tror inte heller att man är för gammal att skaffa sig nya vanor och ett bättre liv.
    Jag är 66 år och har hittat ett sätt att börja träna trots skavanker. Vill leva och leka många år till!

    Liked by 1 person

  2. Gillar uttrycket ”leva och leka”. Visst måste det väl vara en jättefördom att man kan bli för gammal för att leka? Vi är jämnåriga. Och båda verkar vi ju vara exempel på att man inte blir för gammal för lek 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s