Jag är tillräckligt gammal för att minnas att bra prestation, uthållighet, mod och bedrifter ”belönades” med stjärnor eller bokmärken. Ett bokmärke hos tandläkaren. En guldstjärna som klistermärke eller en handritad bläckstjärna på matteprovet i realskolan.
Att ge sig själv bokmärken eller stjärnor är inte så tokigt, det heller. Det sägs att de flesta av oss är mer berömmande, generösare och bussigare mot andra än mot oss själva. Att vi har svårt för att vara vår egen ”bästa vän” och påhejare. Något vi borde träna på.
Ett av mina stora intressen är hälsa & kost. Och mat, ur alla tänkbara aspekter. Bland annat administrerar jag en liten facebookgrupp som heter ”Hälsosam vikt utan bantning”. där grundtänket är mindful eating. Flera i den gruppen har ett komplicerat förhållande till mat & ätande och har testat många dieter. Andra är ungefär som jag själv; äter gärna för mycket av det goda (och dock nyttiga), ”stressäter” och socialäter gärna.
Viktnedgång vid diet är rätt självklar; alla dieter har ett underskott av kalorier och vanligtvis tuffa regler kring hur, vad och när det ska ätas. Men det går inte att leva så. Inte i längden; men för stunden fungerar det förstås.
Det gäller att hitta sin egen balans. Vissa tycks ha den automatiskt (maken Rolf, t ex) medan andra får kämpa. Medvetenhet och måttfullhet är två verktyg som jag gillar.
Det brukar vara usligt svårt att få bort ”dåliga vanor”, oavsett om det handlar om ätande eller något annat. Att däremot lägga till nya goda aktiviteter som till sist blir en bra vana, sägs vara lättare. Och jag tror att det stämmer.
Igår utmanade jag gruppmedlemmarna att starta upp EN GOD VANA; att lägga till något positivt och hälsofrämjande i sina liv.
Jag gör det själv också. Efter vandringarna i Österrike inser jag att det är hög tid att få en bättre kondition. Att sluta mesa med långsamma (om dock långa) hundpromenader. Att ta i ordentligt för att få upp pulsen och flåset.
Det var då jag kom att tänka på barndomens/ungdomens bokmärken. Symbolen för en bra prestation.
På kylskåpet i köket sitter ”protokollet” för mina cykelturer, med några tuffa backar. Cykling 5 ggr/ vecka. Jag har cyklat 2 ggr nu.
Om jag cyklar mer än 5 ggr/vecka så kommer bokmärken att klistras dit. Inte för att imponera på någon annan, utan bara för att jag själv ska kunna gå där och ”gotta mig” åt att JAG ÄR DUKTIG.
FARMOR NORD 