En märklig känsla. Som att det har hänt förr. Fast inte för mig.
För mig är det nytt.
Min älskade man har jobbat hela förmiddagen nere i sjöhagen. Men att fälla och dra bort sly. Han rensar i hörnet ner mot sjön. Nästan en övermäktig uppgift. Där är vansinnigt mycket storvuxet sly. Det finns det jobb för hela vintern. Och nog för våren också…
Men med motorsåg och vinsch på traktorn går arbetet ändå framåt. Långsamt, tycker Roffe. Som är van att göra arbetsuppgifter klara. Inte avbryta för att fortsätta nästa dag.
Jag förbereder lunchen här inne i det varma köket. Kokar potatis till fiskresterna från gårdagens middag.
Potatis? Inte lite grönsallad, som jag vanligtvis brukar nöja oss med, när middagsresterna kommer fram dagen därpå🤔
Nä. Potatis. Mättar bättre än några gröna blad. Tänker jag. Det är ett nytt och ovanligt tänk.
Det är mycket som är nytt när livet går in i ett nytt skede. Pensionärs-skedet.
Nya arbetsuppgifter. Nya sätt att tänka.
Fast nog känns det som att många tänkt så här tidigare; att hårt kroppsarbete kräver mer än gröna blad till lunch.
FARMOR NORD 
Hej Åsa! Trevlig reflektion. Det är fint att Roffe får rejäl mat när han jobbar hårt! När min käre gube jobbar hårt i skogen lagar jag gärna lite rejäl mat så att han orkar. Eftersom jag är pensionär och ledig tycker jag att det är det minsta jag kan göra när har jobbar hårt i skogen för mig/oss och familjen. Vi uppskattar alla att det finns ved att elda med! Vi äter fö mest husmans kost och borde i ärlighetens namn äta mer av de ”gröna bladen” du skriver om. Jag försöker skärpa mig och laga mer gröna menyer och har tex. nyss köpt en Wokpanna. Det är roligt att laga mat i den. Allt gott! Kramar Carina🍁☀️🤗❤️
GillaGillad av 1 person
Wokpannan kan nog peppa det gröna ätandet. Har är det mycket grönt. Väldigt mycket, tror jag att de flesta skulle säga. Men vi gillar det. Dock kan det behövas lite ”tyngre” mat ibland 🙂
GillaGilla