En märklig känsla. Som att det har hänt förr. Fast inte för mig.
För mig är det nytt.
Min älskade man har jobbat hela förmiddagen nere i sjöhagen. Men att fälla och dra bort sly. Han rensar i hörnet ner mot sjön. Nästan en övermäktig uppgift. Där är vansinnigt mycket storvuxet sly. Det finns det jobb för hela vintern. Och nog för våren också…
Men med motorsåg och vinsch på traktorn går arbetet ändå framåt. Långsamt, tycker Roffe. Som är van att göra arbetsuppgifter klara. Inte avbryta för att fortsätta nästa dag.
Jag förbereder lunchen här inne i det varma köket. Kokar potatis till fiskresterna från gårdagens middag.
Potatis? Inte lite grönsallad, som jag vanligtvis brukar nöja oss med, när middagsresterna kommer fram dagen därpå🤔
Nä. Potatis. Mättar bättre än några gröna blad. Tänker jag. Det är ett nytt och ovanligt tänk.
Det är mycket som är nytt när livet går in i ett nytt skede. Pensionärs-skedet.
Nya arbetsuppgifter. Nya sätt att tänka.
Fast nog känns det som att många tänkt så här tidigare; att hårt kroppsarbete kräver mer än gröna blad till lunch.
FARMOR NORD 
Lämna en kommentar