FARMOR NORD

Jag läser raden ”Banna inte mörkret, tänd ett ljus” på en liten lapp vidhäftad ett vackert grenljus som kusin Christina kom med idag. Sen googlar jag på uttrycket; var kommer det ifrån? Jag hittar inget svar; bara att det är ett slitet uttryck. Slitet?

Strunt samma. Att tända ljus är fantastiskt.

Jag älskar ljus. Många ljus. På en gång.

…. och jag älskar ljusstakar. Till exempel den här lilla ljusstaken för julgransljus, som pappa Gunnar gjorde i slöjden, någon gång på 30-talet.

Julgransljus! Smaka på det. Imorgon ska jag fråga Holger (11) och Milla (8) om de vet vad julgransljus är…

Det fina grenljuset som kusin Christina och hennes man Martin kom med är från Svartsjö Ljus & Slöjd. Grenljus är så vackra. Och vi ska förstås njuta av det nu under helgen. Jag förstår inte riktigt de som sparar på hemstöpta ljus.

Elda och njut, tänker jag.

Och tänd både de ”vanliga” ljusen och ditt inre ljus.

Ljuset; kanske framförallt det inre ljuset, gör oss starkare. (Faktiskt bättre än både spenat och honung, tror jag. (Utifall att någon istället tänker på Karl-Alfreds eller Bamses viktigaste attribut).

Låt inte mörkret hindra dig
att söka ljuset.
Och när du funnit det,
låt andra se,
pröva, övertyga sig.

Vill du, att ljus ska leva,
tänd då hos andra
samma längtan.

Tänd Frimodighetens ljus
i rädslans mörker,
tänd Rättens ljus
i korruptionens mörker,
tänd Trons ljus
i förnekelsens mörker,
tänd Hoppets ljus
i förtvivlans mörker,
tänd Kärlekens ljus
i dödens mörker.

Tänd ljus!

Dikten skriven av Bo Setterlind.