-Du kan inte bygga vårt hus på marken. Frasse kommer att förstöra det direkt, säger den lilla älvan både bestämt och uppfordrande.
Tänkte inte på det; självklart att jag måste bygga älvhuset högt. I ett träd? Eller varför inte på väggen utanför ateljén?
Älvhusbygget är oplanerat. Så jag hämtar inspiration på nätet. Engelsmännen verkar vara experter på Fairy House. Och vilken underbar fantasi de har!
Jag hade inte haft en tanke på att bygga ett hus till älvorna innan brevet från Karin kom. Men nu känns det självklart. Lika självklart som att bygga ett bihotell. Och det gjorde jag för flera år sen.
Karin är inspiratören i kursen Naturens visdom; i helgen träffas vi igen.
Häromdagen kom ett brev från Karin.
Maken Roffe ler och skakar på huvudet. Älvhus?
-Du har ingen fantasi, säger jag. Och så hamnar vi i ett morgonsamtal kring fantasi och kreativitet. Jag tror att alla föds med fantasi; och det kunde Roffe hålla med om. Men vad händer sen?
Varför tar inte alla tillvara på den fantastiska gåva de föds med? Varför vågar inte alla bejaka sin fantasi?
Att koppla bygget av älvhus till fantasi är förstås lite tillspetsat; alla vet vi ju att älvorna behöver bon att vila i. Men man kan ju släppa in fantasin och kreativiteten när det gäller form och design, materialval, inredning och så vidare.
Mina älvor kommer att få sitt hus precis under taket, högt upp på väggen utanför verandan. Jag kan redan sucka lite över den tid det kommer att ta att tillverka repstegen de behöver för att ta sig upp och ner. Hur långt kan man ha mellan pinnarna på en repstege för älvor?
0,5 cm? Eller är det för långt?
FARMOR NORD 