Länge sedan

Det är länge sedan jag bloggade här. Och just nu velar jag hit och dit. Jag tycker så mycket om att skriva. Men kan inte komma överens med alla de mallar och utseenden som erbjuds. Jag vill skriva rätt upp o ner. Inte behöva ägna tid åt en massa redigering och sånt. Så vi får … Fortsätt läsa Länge sedan

Att säga adjö till en hund

I groventrén hänger Frasses halsband och koppel på en krok. I mobilen har jag honom som bakgrundsbild, på vardagsrumsgolvet finns repor efter hans framfart och jag har 150 bilder som jag ska beställa och sätta i album. Han "finns" med mig hela tiden just nu. Men han är död. Jag har döstädat. Och nu förstår … Fortsätt läsa Att säga adjö till en hund

Kronan de alla bar

Foto: Anna Norlin Jag hade ingen aning om att den är så vacker; Knutby kyrkas brudkrona. Men nu är jag nyfiken på att få se den på riktigt. När jag ”rotar” i släktens kvinnors historia ser jag att kronan använts generation efter generation i min släkt. (Men inte av mig. Jag hade en blomkrans) Josefina … Fortsätt läsa Kronan de alla bar

Jag går som katten kring het gröt…

Det är något märkligt med att skriva. För oss som tycker om att skriva. Kan det vara så att vi drar ut på förberedelserna? För att få längta en stund till efter själva formulerandet. Eller? Just nu är jag inne i stadiet då jag samlar mer information; trots att jag har alldeles tillräckligt. Jag har … Fortsätt läsa Jag går som katten kring het gröt…

Den första dagen

Det är märkligt hur tankarna styr oss. Och hur lätt vi låter oss påverkas av dem. Tankarna säger att nyår ska firas i stora glada sällskap, med bubbel och fyrverkerier. Men nog blev det fint att också bara "fira in" med älskad make och svart hund. Och för första gången på många år kunde vi … Fortsätt läsa Den första dagen

Jag rotar i släktens kvinnors liv…

På det högra kortet går att läsa en kärleksfull hälsning och ett tack för nära samvaro under sju år. - Vi hade både glada och mindre glada dagar, skriver Axel till min mammas faster Ingeborg. Ingeborg är en av de kvinnor jag bestämt mig för att berätta om för kommande generationer; egna, bror Jannes och … Fortsätt läsa Jag rotar i släktens kvinnors liv…

Vidrigt eller underbart?

Är vädret vidrigt eller alldeles, alldeles underbart? Märkliga fråga tycker måhända någon. Men den kändes väldigt relevant när jag gick ut med Frasse på förmiddagen. Blötsnön slog oss i ansikte och nos när vi gick norrut på banvallen. Det var vidrigt. Men nödvändigt. Hunden måste bajsa. Bajsa. Sen snabbt vända hem igen. Och in i … Fortsätt läsa Vidrigt eller underbart?

Mycket glas är det…

RENSA & RÖJ; del 7 Blir jag klar till jul? Nej, tveksamt. Men varje rensning är guld värd för själen. Känner jag. Förslaget att ta fram ALLA SAKER i samma grupp och sen ta bort/kasta/skänka bort är ett riktigt bra förslag. Total överblick. Det är då man inser att man t ex har alldeles för … Fortsätt läsa Mycket glas är det…

Är det dags för ”mamma är lik sin mamma” nu?

En märklig känsla. Som att det har hänt förr. Fast inte för mig. För mig är det nytt. Min älskade man har jobbat hela förmiddagen nere i sjöhagen. Men att fälla och dra bort sly. Han rensar i hörnet ner mot sjön. Nästan en övermäktig uppgift. Där är vansinnigt mycket storvuxet sly. Det finns det … Fortsätt läsa Är det dags för ”mamma är lik sin mamma” nu?